efter dejt 2

Dejten gick ganska bra. Fast än han inte riktigt är "min stil" så är han en toppen kille. En sådan typ man kan gifta sig med. någon som kan bli pappa till ens barn. Han har alla de bra egenskaperna. Och helt ärligt är det rätt svårt att få tag på. Han lät mig få sitta ner medan han lagade mat åt mig. Nu i efterhand känner jag att det var lite dumt av mig att jag inte tog med mig blommor eller något åt honom. Någonting litet till lägenheten borde jag nog ändå ha tagit med mig. Men men.

Jag berättade för honom om mina svåra år som jag har haft. Och han var nästan som beredd på det. Jag blev lite förvånad men ändå var jag lättad. Han är verkligen så lätt att prata med. Jag berättade att jag har druckit och han blev ju nästan glad. Han ba ” bra då vet du vad du har sagt nej till”. Det kändes så skönt på ett sätt. Jag hade inte berättat för mamma att jag skulle träffa honom dock. Jag vill inte behöva bli förhörd varje gång jag och han träffas. Jag vill ju trots allt kunna verkligen lära känna honom. Mamma smsade och fråga vart jag var så då sa jag till henne att jag var och åt middag med honom. När jag kom hem var hon ändå rätt lugn men hon fick mig att lova att jag aldrig ska gå hem till honom. Och att jag ska träffa honom några gånger ute, där inget ”folk” kan se oss så det inte blir skitsnack av det, och sen får jag bestämma mig om det är ett ja eller nej. Mitt hjärta föll ner i magen på mig. WTF. Hur fan ska jag lära känna en kille tillräckligt bra för äktenskap på det sättet? JAG ÄR INTE ENS 24!! Fan jag känner mig gammal... jag borde inte känna mig gammal. Jag lovade henne. Jag gick ner på mitt rum och mådde bara dåligt den natten. Jag kände mig hopplös.

Vi pratad om så mycket. Det är så mycket mer jag vill skriva och berätta men min data kommer dö, har bara 5% kvar. Jag får återkomma. Fråga gärna frågor. Om allt, vad ni än vill. Nu tänker jag inte dölja saker längre. Nu ska ALLT ut. Jag ska få iväg mina demoner PÅ RIKTIGT!

Yallah god natt

Allmänt | |
Upp