naqia

Fan jag älskar ju dig! Ändå måste jag vara den som tar beslutet om att lämna dig. Förstår du hur jobbigt det är! Jag kunde inte gråta framför dig men sekunden jag la min fot innanför mitt rum.. Uff... Jag grät.. Grät som ett barn. Jag önskar så mycket just nu. mitt liv känns som ett skämt. En tv serie. Det är dåliga saker som händer hela tiden. Men gud älskar mig eller hur? gud måste verkligen älska mig för alla de tusen prövningar jag får. Jag duckar och hoppar allt för att klara mig. Jag klarar mig. Men nu är jag trött.. Ya Allah jag är trött! jag skäms över mina tankar jag skäms att jag innerst inne har förlorat all självrespekt för världslig kärlek! Att jag älskar någon så mycket, någon som kan dö, som kan lämna min, som kan såra mig, som kan vara skadlig för mig. Men jag älskar honom. Varför måste jag älska honom?!?!?!? varför kan ingen älska mig! bara en gång.. varför kan inte min lycka vara prioritet ett.. Jag har gett upp.. jag har gett upp på människan. Människor sårar dig. De dör, de är otrogna, de sviker dig, de snackar skit om dig, de kränker dig, de krossar dina drömmar. För vad? För egen njutning. För egen tillfredsställelse, för enbart själviska skäl.

Jag hoppas livet är kortare än vad jag tror. Jag hoppas Allah azzawajaal ger mig chansen att återförenas med honom. Jag vill verkligen inte lida mer. Jag vill komma till jannah. Jag har nästan bråttom. Jag bara gråter fan varför gråter jag! Jag lämnade min själsfrände jag tog det beslutet och nu gråter jag! Ya Allah varför är jag inte glad? jag har väl gjort rätt för mig nu för en gångs skull men varför är jag inte glad??!?!? Vet du vad han sa till mig? Han sa att jag hade gjort rätt. Han bad om ursäkt. Han sa " få inte skuldkänslor, Det är jag som har sabbat det". Ya ALLAH! HAN var det ÄÄÄNDA jag någonsin frågade dig om på riktigt! Jag minns. jag bad och jag sa att vad än som händer i mitt liv låt inte XXXX vara en prövning, låt honom vara en välsignelse i mitt liv. Jag ville verkligen bara ha honom. Jag vill fortfarande bara ha honom. Men hur kan jag ta honom tillbaka nu? Mina vänner kommer tro jag inte har någon självrespekt. Alla kommer till mig när de har problem eller behöver hjälp för de anser att jag kan ta kloka beslut men yaah rabb varför kan jag inte det nu? Varför kan jag inte stå upp för den jag är? jag lovar jag ska kämpa. Jag ska kämpa emot mina känslor för jag vet att jag bara en väldigt väldigt liten del av "the big picture" så jag ska försöka. Jag hoppas att det finns något bättre för mig i det här livet men eh khuda om det inte finns bättre för mig, om han verkligen var min andra hälft, ge mig honom i jannah. Snälla, snälla ge mig honom i jannah. Snälla... jag bara gråter, det gör ont, allt gör ont.. Bara ge mig honom i jannah...